Den Resande Veganen

Tja! Du ser lite rolig ut...

Ja, inte vet man vad man köper för hund om man köper en här i Kunming. Säkert köper man dem längst gatan, som de jag såg häromdagen.
Alla valpar ser ju ut som söta labbevalpar, men när de växer upp överraskar dom med olika former. Men jag tycker deras olika former är charmande, på det sätt blir ingen hund den andre lik.

Denna vecka har det hänt en hög olika grejer.
Jag har till exempel predikat vegan i över en timma. På English Corner, där kineser träffas för att träna  sig på att tala engelska,  fick jag möjligheten att berätta om mitt levnadssätt. Det var svårt att förstå för många, när man inte gjorde detta av religiösa val. Så,  jag försökte göra liknelser, hur det kändes för mig att äta djur likamed hur personen i fråga kände inför olika grejer.

Det slutade, eller fortsatte, med att den första personen blev till två, blev till tre, fyra och slutligen satt fem vuxna kineser och diskuterade djurs rättigheter. Samtalet hade kunnat fortsätta allt längre, om inte klockan hade sagt att kvällen borde vara avslutad för 20 minuter sedan.

En man sa att man absolut inte kan leva utan att äta kött.
Varför inte, frågade jag?
Utför du någon sport?, frågade han direkt tillbaka.

Jag vrickade lite på axlarna.
-Tjaa… Jag springer ju, om du räknar det…
-Jasså, hur långt springer du då?

Jag berättade om mina vanor hemma i Sverige men ursäktade att Kinalandet inte gav mig samma möjligheter, och tänkte att jag förlorat samtalet. Tvärtom. Mannen blev stum.

- Du säger att du inte äter kött, och du kan springa 10 km! Och jag som äter kött… kan inte ens springa!!

Den som hade varit mest negativt inställd blev tillslut den mest intresserade. Han tackade så hemskt mycket för sin nya kunskap. Efter denna måndagskväll kände jag mig lyckad, några människor fick lära sig något nytt för den dagen och jag var en del i detta.

Jag har även börjat med mina lektioner; china knowledge, kinesiska, kör, livsåskådning, artistic development, performance prep., och china culture.
Dessutom har jag skapat nya kontakter och musiknätet vidgas. Igår köpte jag en gitarr, och fick hjälp av gitarrproffset (som jag berättat om för vissa…). Att jag överhuvudtaget gick med denna människa in i olika gitarraffärer och fick hjälp av honom fick mig bara att säga en sak; This is China.
Här händer saker som aldrig skulle hänt hemma. Man vet inte alltid hur man ska möta händelserna, med förvåning eller tacksamhet.

Att detta är landet med möjligheter stämmer verkligen, det gäller bara att ta tillvara på dem. Förhoppningsvis något som man hinner lära sig när tiden går.
Det svenska sättet ”nämen, inte lilla jag… väl?” passar inte in i detta land.
”Klart ska jag!”

IDAG är jag väldigt eftersjuk. Sjukan spred sig i kroppen i veckan, och har fortsatt ut till resten av gruppen. Nu är jag ganska frisk, men ganska eftertrött.
Kaffet får vara min vän idag, och genom denna vecka. Jag börjar minnas hur det var att vara kaffeberoende, det där beroendet som jag hade blivit av med.
Men lite saknad och lite sjuka gör att  kaffe gör all sin rätt, tycker jag.
Just nu behöver vi bara oroa oss för att sojamjölken till kaffet slut, inte mer än så.

Ikväll ska vår teater-Malin läsa en egenskriven monolog  om kaffet och different kinds of people. Den är jättefin.
När Malin har läst upp den på repet glömmer jag ofta bort min enda handling, att ta upp kaffemuggen och dricka ur den. Varför? Jag drömmer mig lite bort till kaffets olika situationer och möten.
En fika med en fin vän, en kaffe- to go- med Elin, en kaffe för sig själv i snarlik yogakänsla eller en kaffe vid köksbordet därhemma med min familj. Jag saknade till och med kaffe med jordgubbar, även om jag inte ens vill dricka kaffe med jordgubbar  (mother…).

Kaffet fick mig att sakna lite, men det fick mig även att känna mig lite som hemma igen.

Jag tror jag tar en kopp till…

Mitt fräcka fordon.

Idag började vi inte förrän klockan 18, med att hjälpa till med första konserten på TCG Nordica!
Men först var det en krypinvasion i mitt rum. Jag må vara vegan, men tyvärr inte vän med småkrypen när de kryper överallt. Dessutom vill tillägga att min värsta mardröm är just kryp överallt.
Jag fann tillslut boet; i en gammal kvarlämnad växt från tidigare boende i lägenheten. När den flög ut har jag
sedan vädrat hela dagen, och tittat ut
genom min utsikt.
Men först stod liten shopping runda på tur. Det förvånade mig hur många fina kläder vi fann i Kunming, men även hur dyra en del kläder var. Och sist och minst… hur små alla kläder är! Hittade en affär, Mini Studio, med underbara kläder. En mix av härliga kläder,men dock ironiskt passande storlekar till namnet.

Dags för sängen, imorgon är det dags för sjölägret!

Puss alla kära

intryck.

Efter några dagar i Beijing är jag nu framme i Kunming!
Äntligen hemma! 
De nya intrycken är många, och blogginlägg kommer så småningom. Men nu har jag anlänt!
Matbilden är en kinesisk vegansk morgonfrukost. Dumplings(utan ägg), med dill och anis, glutenprotein, inlagda tomater, inlagda gurkor, kålblandning och risgröt.
Kina har en mängd att erbjuda, men en sak är ganska säker redan för gruppen; den svenska frukosten är oslagbar!